cyklamen

ja blev kringskuren
"det var en tur en"
hon tog mig vid handryggen
"du va en skygg en"
ja var handfallen
"du e utanför mallen"

"nej de e inte så att ja e scitzofren
jo å ja heter heen"
man kan säga att sen den andra gången
höll hon mig fången

förutom om dagen
då kollade ja om ja fick nått i dragen
luktandes ofta blev det med cyklamen
ja höll på å bli som samen

ja hade skrivit klart huvudparten
det handlade om den där blomarten
kunde nästan inte andas i hetluften
när ja kände att det bet till i huften

ja va allt annat än konstfrusen
trippandes bland husen
längtandes till midsommardagen
å få något i magen

kunde bara drömma om bordsvatten
eller sängen om natten
fortfarande svor ja vid strumpebandsorden
å hade min vän, mården

"du e bortkommen...?"
"jo jo, som en...
när ja kom ut från mucken..."
"blev du också stucken?"
"ja känner mig försjunken"
"nää du e värsta hunken"

vi fick klagomål om mycket oväsen
"än sen"
vi brydde oss inte om hyresvärden
utan brände honom i härden

"inte för att ja e kristen"
när vi kysstes under misteln
och nu är den sista ungen
redan utsprungen